tisdag 1 april 2014

Skäms på er, klädtillverkare!

Jag är så himla trött på kvinnokropps-idealet!
Jag är fullt medveten om att jag är ohälsosamt tjock och jag gör mitt bästa för att sluta vara det. Men faktum kvarstår - min kropp ser ut som den gör! Och vet ni vad? Det vore så
HIMLA trevligt att få ha kläder på sig då!
Få klädaffärer erbjuder kläder i min storlek och dom som gör det skickar oss tjocka till en liten egen avdelning i butiken där utbudet brukar vara baskläder i diskreta färger och kanske en hysterisk färg. Gärna stora och säckiga kläder som hänger på kroppen. (Visst är det så att det ibland finns något "moderiktigt" men då tar det slut direkt). Jag är så trött på det! Så trött så att min sambo numera syr de flesta kläder jag har på mig för att jag ska slippa ha fula tält på mig.


Som stickerska upplever jag precis samma problem när jag ska leta mönster att sticka (eller eventuellt sy) efter. Som kvinna ska du helst ha storlek XS - L, eventuellt XL.


Det här är helt absurt! Är det dumt att vara så pass tjock så att det är en hälsorisk? Ja, absolut! Men varför ska jag förpassas till "tjockis-avdelningen" (som gärna heter fåniga saker som Generous eller Big & Beautiful) och varför ska jag förvägras att kunna få uttrycka mig med kläder precis som alla andra?  


Men vet ni vad det allra värsta är? Könsdiskrimineringen som finns när det kommer till kroppsstorlek! Gå in i valfri klädesbutik som har en herravdelning och du hittar "min" storlek i nästan alla kläder, hängandes på samma stång som alla andra storlekar. Män "får" vara tjocka och handla i vanliga butiker och på vanliga avdelningen. Kvinnor får inte vara tjocka utan förpassas till några få klädkedjor och deras speciella avdelning för tjockisar (som ibland börjar på storlek 42, som om det ens vore tjockt). 


Jag vill kräkas på det här. Skäms på er, klädtillverkare! 

12 kommentarer:

  1. Jag håller med dig! Det ska finnas KLÄDER!

    SvaraRadera
  2. Hej jag är oxå storlek större! Tycker det är lika tråkigt som du. Har inte handlat kläder på evigheter pga jag vill inte gå på de avd i klädaffärer där jag ändå inte hittar något!

    SvaraRadera
  3. Jag tycker också att det är väldigt frustrerande! För mig har det gått så lång att jag syr nästan alla kläder själv och det ska inte behöva vara på det viset. Vi tjockisar måste väl också kunna uttrycka oss med våra kläder?!

    SvaraRadera
  4. Precis! Vad bra du skriver och vad klok du är.
    Håller med om allt, jag hoppas att tillverkarna snart fattar att de missar en hel målgrupp. Kram!

    SvaraRadera
  5. Så jäkla bra skrivet! Även om jag själv inte har dessa problem så har jag sett problemet i butiker!

    SvaraRadera
  6. Har gått ner en del i vikt men jag vet verkligen vad du pratar om. Har varit där och slitit mitt hår massor med gånger för att inte kunnat hitta något som passar mig. Speciellt i akuta lägen när man måste finna något att ha på en tillställning eller fest. Känns inte så kul att komma i jogging outfit då. :) Kan i alla fall tipsa om att det finns många nätbutiker med kläder för större kvinnor och i Danmark finns flera butiker både nätbutiker och fysiska butiker för de som drar större storlekar.

    SvaraRadera
  7. Bra rutit Amanda! Håller med dig, även om jag sällan har samma problem - förutom hos Gudrun Sjödén - där är kläderna så pass rymliga att jag måste ha xs om kläderna inte ska bli tält på mig. Där fanns det inget i xs innan, nu finns det ibland i några få enstaka plagg, oftast inte de jag tycker är fina. Jag har problem i EN klädaffär, en klädaffär som jag har kontaktat för att jag känner mig storleksmobbad. Jag förstår din frustration över att känna som jag känner hos Gudurn Sjödén i mer eller mindre varje klädaffär. Bra att du skriver om det och lyfter frågan!

    SvaraRadera
  8. Heja dig! Jag håller med dig, kläderna på storakläderavdelningen är skitfula!

    Jag ligger lite mitt emellan att kunna ha "vanliga kläder" och "tjockiskläder" och det gör att jag ibland kan handla på båda avdelningarna. Vilken avdelning jag får gå till beror helt på hur kläderna är utformade och det skiljer sig från de olika kedjorna. I en affär kan jag utan problem ha storlek 44 från vanliga avdelningen, och i en annan kan jag inte med bästa vilja klämma mig i storlek 48 från tjockisavdelningen. Mäter man de kläder jag kommer hem med med måttband är de lika stora, men storleksangivelsen varierar rejält. Och jag håller med dig, kläderna i stora storlekar är skitfula! Konstiga mönster/färger och skärningar, och helt utan midja. Byxorna är tokstora i midjan och smala i benen, och det passar inte mig som är mer päronformad än äppelformad och dessutom begåvad med breda vader.

    Det är tur att man är begåvad med att kunna sticka och sy, för perfekt passform!

    SvaraRadera
  9. Det som jag finner enormt irriterande utöver det du skriver ovan är att dels är kläderna jättemycket dyrare så fort de sätter ett märke på att de är för "storväxta". Vissa kedjor har samma tröja på vanliga avdelningen och sedan på storväxta. Men när man kommer till stora delen så har de plötsligt lagt på 100 kr.
    Dels är passformen på kläderna skit! Jag kan vissa gånger hitta "vanliga" kläder om det finns i storlek XL men ibland så vill man ha liiite extra vidd och går vidare till stora storlekar men då förväntas man ha gigantisk byst. Både jag och en vän köpte jeans i en väldigt vanlig svensk butik för något år sedan. Vanlig avdelning i tumstorlek. När jag kommer tillbaka något år senar och ska köpa samma byxa, i samma tumstorlek så är de 15 cm mindre i midjan. Jag hade mina gamla byxor på mig så det var ju inga problem att jämföra. Hon gick för att prova hon med och sa samma sak./Lina

    SvaraRadera
  10. Bra rutet. Jag har alltid varit en spinkis men nu efter mitt andra barn ramlar inte kilona av automatiskt. Jag fick en chock när jag insåg att med storlek 44 på nedre delen av kroppen, eller större än storlek 30 i tum runt midjan, är det inte längre enkelt att handla kläder. Och på avdelningen för stora storlekar är det ju som du skiver, tält som står till buds. Och eftersom jag inte har några tuttar att tala om så drar jag inte samma storlek på över- och nederkropp vilket ställer till det ytterligare. Nu är det här ju ett lyxproblem för min del, jag inser att 44 eller 46 ändå inte är omöjligt, men det var verkligen en ögonöppnare för mig när jag behövde jeans och gick till min närmsta H&M och upptäckte att där är 42 är den största storleken. Det var ju bara att vända i dörren. Och det hemska är ju att JAG först skämdes. Och tänkte att det var mig det var fel på. Fast det ju alldeles absolut är kedjorna som borde skärpa till sig. Kram på dig!

    SvaraRadera
  11. Fy tusan vad jag känner igen mig! Drar storlek 52/54 och det är så att jag vill gråta när jag får för mig att det är dags för att införskaffa nya kläder. Prutt och elände är vad det är. /Caroline

    SvaraRadera