Tack och hej 2012!

Året 2012 kan vara ett av dom jobbigaste i mitt liv. Det började med kaos i stort sett med både död och kidnappning i bekantsskapskresten och jag bröt sönder och samman när det förflutna som jag tryckt undan kom ifatt. Alla framsteg jag gjort de senaste åren var som bortblåsta och jag var i stort sett liggande i tre månader innan jag fick någon hjälp. Jag vågade inte gå, inte äta, knappt ens andas utan att dödsångesten och panikångesten slog till. Men jag fick faktiskt hjälp, både medicin och terapi, och av en fantastisk sambo! Och nu, nio månader senare, är jag inte helt "återställd" men på väldigt god väg! Och stickningen är en av sakerna som har rätt mig genom det här året!

Jag stickade massa sjalar! Både Swallowtail och Gratitude stickade flera gånger om.

Och vantar stickade jag också. Både med och utan fingrar. Stoltast är jag över kärleksvantarna till Samuel och Elvira som dom fick i bröllopspresent. Jag designade dom själv och dom passade perfekt.

Som vanligt stickade jag sockor men konstigt nog inte lika många som jag brukar. Vilket märks nu när det är vinter och fötterna fryser. Jag måste sluta ge bort alla sockor jag stickar!

Men å andra sidan så har jag stickat på koftor och tröjor. Två koftor och en tröja till mig själv, en kofta till sambon och en tröja till en vän i 30-årspresent. Owl-tröjan har verkligen blivit en favorit och jag har köpt garn till en till, en kortärmad. 

Jag har stickat lite annat också. Lite pannbank, en mössa, ett babyset och ett par virkade converse. 

Men jag får inte glömma det viktigaste. I Augusti åkte jag på stickläger i Fattigskogen. Det kan vara det bästa jag har gjort det här året. Där vände det och jag insåg att jag kan faktiskt åka iväg själv, jag kan umgås med människor, det finns faktiskt folk som till och med vill umgås med mig. Det var en helt underbar vecka där jag stickade massor och fick provspinna på en spinnrock. Och det viktagste; en vecka där jag träffade helt underbara människor som jag tycker om så himla mycket och som jag saknar! Kärlek till er!

Så nu hoppas jag på att 2013 blir ett bra stickår, att jag fortsätter att ta stora kliv framåt psykiskt, att jag blir starkare fysiskt (blir jag lite mindre i omfång är det bara ett plus) och att jag får fortsätta ha fantastiska människor runtom mig.