onsdag 31 december 2014

Årets sista dag.

Så var årets sista dag här. Jag har ingen större lust att se tillbaka på året och analyserat det. Det har varit och nu är det slut. Men det fanns en hel del glädjestunder under året och dom tänker jag ta fasta på nu.

Jag är väldigt tacksam över att jag har fått möjligheten att träffa mina stickvänner flera gånger under året. Ni ger mig så mycket gott!


Under året har min färga ull- och garn-verksamhet och Etsy-butiken tagit fart. Det är så roligt att människor faktiskt tycker om det jag gör och handlar av mig! Jag växer lite i mig själv och har börjat tro på att jag faktiskt kan, att det jag gör är bra, tack vare er.


Jag har stickat lite också. Här är favoritstickningarna under året. Den grå Emelien använder jag väldigt ofta, den är verkligen en favorit. Och Björn använder ofta sin Riddari. Det blev verkligen en hit!


Av någon outgrundlig anledning har jag två evighetsprojekt på gång det här året. Båda är rutor av olika sorter som ska bli filtar. I framtiden. Dom kommer säkert med i nästa års årskrönika också, haha.


En rolig grej under året var Dödergöks sockutmaning. Jag utmanade mig själv att sticka av garn som jag redan hade hemma och det gjorde jag. Jag fick ihop tio par sockor och stickade upp över 600 gram sockgarn. Bra jobbat av mig!



Den här lilla varelsen gav mig många känslor under året. Jag var till en början förste hundvakt under våren och blev sedan dagmatte hela hösten. Bullen kunde verkligen konsten att reta upp mig genom att inte lyssna på mig men även göra mig så himla glad och lycklig. Min hundvaktarperiod med honom gjorde mig mer övertygad än någonsin att jag vill ha en egen hund. Jag har alltid velat det. Jag är uppvuxen med en jättefin labrador-tik men eftersom jag var barn när hon kom till oss så förstod jag inte riktigt alla sidor med att ha hund. Nu gör jag det, även dom dåliga, och ändå vill jag ha en egen. Det betyder att jag är redo, eller hur? ;) Nästa år ska jag spara och köpa mig en egen liten gosegris! 



Det största som hänt det här året är att vi har flyttat "hem" till Östergötland igen. Uppsala är ett minne blott (som jag fortfarande saknar asmycket). Om mindre än en månad prästvigs Björn och livet kommer att förändras ännu mer. Det är konstigt, skitläskigt, roligt, sorgligt och lite lite spännande. Precis som året som gått. 


1 kommentar:

  1. Vilket härligt år du verkar ha haft med mycket stickat! Måste bara berätta att min mamma sitter här bredvid mig och citerar saker från din blogg...Hon läser alla bloggar som jag länkat till i min profil :)

    SvaraRadera