torsdag 29 november 2012

En jättetröskel.


Idag tog jag det stora steget och åkte buss ensam ner till stan. Ända sedan min krasch i början på året har jag haft svårt för att göra saker ensam. Har inte vågat gå någonstans själv och så men det har blivit bättre. Nu har jag vissa stället jag vågar gå till själv, till exempel vårdcentralen, men det har krävt mycket övning. Och idag åkte jag buss till stan själv, en jättetröskel för mig. Och bra gick det också. Björn mötte upp mig efter sin föreläsning och vi gick och åt och till garnaffären där jag storhandlade. Synd bara att inget är till mig, det är antingen beställningar eller julklappar det ska gå till.



Jag tror nog att snön hjälpte mig lite att våga idag också. Jag blev alldeles överlycklig i morse när jag vaknade och såg den. Det är så vackert!

9 kommentarer:

  1. Härligt att komma över en tröskel, även om det är hemskt jobbigt innan. Grattis!

    SvaraRadera
  2. Bra gjort!!! Litet steg åt rätt håll. Man får ta små steg så kan du snart ta större. Jag hejar på dig!!! Stora styrke kramar från kusinen som håller på dig.

    SvaraRadera
  3. Ååååå vad härligt! En stor grattiskram till dig.
    /Kraaaam

    SvaraRadera
  4. Grattis till det stora steget!

    SvaraRadera
  5. Wow, grymt bra jobbat! Visst är det skönt när man börjar komma tillbaka och kunna göra saker som var helt uteslutna tidigare? Hoppas det fortsätter åt rätt håll för dig :)

    Vilka härliga garner du köpte då!

    SvaraRadera
  6. Bra jobbat! Många små steg blir ju en rejäl promenad i slutändan.

    SvaraRadera
  7. Heja dig! Du är bäst. Kram!

    SvaraRadera
  8. Tack alla fina ni som peppar mig och skickar en massa hejarop!

    SvaraRadera