måndag 20 september 2010

En sorgens dag.

Igår förmiddags var jag stolt över att leva i ett demokratiskt land. Jag tog på mig fina tyllklänningen (som skvallrade om vilken regeringen jag röstade för), Björn drog på sig kostymen och vi gick, hela gänget, och röstade i vår vallokal.
Igår kväll hade vi valvaka här hemma med gänget. Det var en fantastiskt trevlig kväll, fram tills valresultaten började trilla in. Då blev jag först uppgiven, sedan förbannad och till sist ledsen. Fine, jag kan ta att alliansen styr i fyra år till. Det är överkomligt även om det inte alls är vad jag vill. Men att ett främlingsfientligt parti som SD kommer in i riksdagen och dessutom får makt är bedrövligt. Det är inte klokt. Idag är jag inte längre stolt. Idag skäms jag över att 5,7% röstade in rasister bland dom som ska styra vårt land. Är det vad vi vill? NEJ!
Nu börjar fyra års kamp. Vi måste bekämpa främlingsfientligheten! Det här är inte acceptabelt.

3 kommentarer:

  1. det är hemskt att uppleva hur trångsynta och egoistiska folk är...trodde heller-eller snarare- hoppades på att SD inte skulle ta seg in...sen får man ju lida seg igenom 4 år med egofixerade,empatilösa små smurfar...

    SvaraRadera
  2. Jag tycker verkligen inte du ska vara rädd för att prova på att sticka sånna sjalar! Om du bestämmer dig för att prova på harunin så kan du alltid höra av dig om du behöver hjälp :)

    SvaraRadera
  3. Jag har för första gången i mitt liv på allvar börjat fundera på att bli politiskt aktiv. För jag står åt samma håll som dig och är tamejfan helt jävla uppriven över SD. Och nåt borde man väl göra? För det är ju inte okej. Inte en chans!

    SvaraRadera